Vem behöver tid, när vi har känsla?

Jag har ju vansinnigt många åsikter om precis allt, men aldrig tid att skriva ner dem! Förkastligt. Inatt tänkte jag att jag skulle sova ut, eftersom sömn är en aktivitet jag sällan utför (ungefär som att ut och springa; man vet att det är bra för en, man vill göra det, men man har fan aldrig tid). Såklart var jag vaken till halv fyra och var uppe igen klockan åtta, SJUKT PIGG! Jag har nog någon slags bokstavsdiagnos tror jag.

Jag borde vara käck och rapportera om diverse händelser i Malmös musikliv, såsom invigningen av nya Jeriko (Babel, god buffé, gratis öl, bra), klubb Lokomotivet på Inkonst (jag har upptäckt personalpriset på öl, detta kan bli ödesdigert), den där natten vi vandrade runt i ett industriområde för att lyssna på världens bästa band och jag råkade köpa ett trumset på fyllan (Pearl, svart), eller när jag åkte tåg rätt ut på den skånska landsbygden för att spela in en låt hos Petter (klockspel, tramporgel, falska stämmor, katter), men det är kanske inte så intressant när det kommer sådär en vecka efter det hände.

Så nu försöker jag förekomma mig själv: Ikväll invigning av ESF på inkonst, imorrn nåt annat, kanske middag, på torsdag DJar jag på invigningen av FFF, på fredag är det bästa bästa klubben Get laid or die trying, på lördag Kulturnatten i Lund och jag och Emmy spelar på Lilla café (vi har inte repat, känns bra) och annars jobbar jag tjugo timmar med Bankgatanscenen (den blev 50/50! yey!). På söndag går jag in i väggen.

Annars har jag lite smått och gott (och snygga poppojkar) på gång, säger till när det är klart.